by Mats Ömalm | August 12th, 2008
Att Filip och Fredrik är kanon i arslena på en presskonferens får väl bara de allra prydaste att höja på ögonbrynen. Det börjar väl snarare att bli legio att paret hittar på något involverandes alkohol, kroppsvätskor och/eller fysiskt våld närhelst de befinner sig i publika sammanhang. På något sätt är det självklart. Ja, självklart på samma sätt som att det finns någon bisarr logik i att Keith Richards vid dryga sextio års ålder inte får diskbråck som alla andra, utan trillar ner från en kokospalm.
Den som, troligtvis omedvetet, bjuder på den största humorn i sammanhanget får sägas vara Ingvar Oldsberg. Han är hård i sin kritik mot sina “På Spåret”-kompisar, skriver Aftonbladet:
- Man dyker inte upp påverkad till en presskonferens, oavsett anledning. Och man kritiserar inte något som man själv deltar i. Det är ovärdigt och oanständigt.
Dessa ord kommer från en man som av otaliga ögonvittnen beskrivs som en riktigt elak jävel när han själv har druckit, och som inte spottar i glaset när det bjuds starkt. Följande ordväxling kommer från en artikel i Aftonbladet från 1999:
Vi ska inte hyckla här och säga att du bara tar ”ett glas rött då och då”.
– Jomen, det gör jag ju… och däremellan en del annat.
Hur mycket blir det, då?
– Allvarligt talat: den här världen inbjuder till festande. Det händer att det blir för mycket nån gång. Men det finns ingen kontinuitet i det. Då skulle jag aldrig orka hålla mitt tempo. Jag kan lika gärna sitta med ett glas vatten en kväll, men en sak står jag för: om jag blir tvungen att dricka bara EN whisky eller EN gingrogg så låter jag hellre bli. Vill jag koppla av och rensa hjärnan så gör jag det. Och då finns alltid risken att det blir lite för mycket av det goda. Får jag komma med en aforism här, förresten?
Visst.
– Det faktum att du inte bör beställa in whisky till gåslevern får inte hindra dig att beställa dem var för sig. Ha ha ha!
Oldsbergs sista “aforism” ekar lite grann av samma attityd som Fredrik Wikingsson uppvisar i sitt uttalande till Aftonbladet idag:
- Man kan inte låta normen diktera när man får vara berusad och inte.
I en annan artikel i samma tidning, denna gång från 2005, skrivs detta om Oldsberg:
Enligt vittnen sluddrade programledaren och var märkbart berusad. Oldsberg hade dessutom kombinerat smärtstillande tabletter med stora mängder alkohol.
[..]
- Jag tog två sexor whisky innan jag påannonserade Wells. Det var ingen planerad arbetsinsats men det var dumt av mig. Och visst, senare på kvällen drack jag mer.
I Expressen i samma veva säger Oldsberg detta om sina påstådda alkoholproblem:
- Det där går i perioder, när det är mycket och man har grejer runt omkring sig. Jag är ju sån att jag kan säga nej till alltihop, men ska jag ta en så tar jag hellre tre eller fyra, så är det nog.
Jag är inte någon som lägger mig i huruvida folk dricker för mycket eller inte - en del gör det bara, liksom - men jag tycker att det är lite frapperande att Oldsberg av alla lever om angående Filip och Fredriks beteende. Det är liksom inte mesen Rickard Sjöberg som uttalar sig. Då hade jag kunnat förstå om viss upprördhet skönjes. Nu, däremot, är det ungefär som om Pete Doherty uppmanar Amy Winehouse att visa lite värdighet. Jag skiter i Oldsbergs privatliv och dryckesvanor, men det här är ju bara löjligt.
Men that’s life. Nästa vecka kommer ingen att bry sig längre. För att inte tala om när “På Spåret” väl rullar igång, då man lika väl kan sätta ett par tränade apor i dressinen, eftersom svenska folket kommer att kolla ändå och skratta och imponeras av F&F:s klämmiga upptåg och Ingvars goa-gubbism.
Och som Robert Aschberg sade om saken:
– Jag har ingen synpunkt på det. Jag har själv varit dyngrak flera gånger.
Mats Ömalm