by Mats Ömalm | December 15th, 2008
Kevin Borg, asså.
Är det här nästa års stora popartist? Något inom mig säger “hell no” med sådant eftertryck att mina naglar vibrerar.
“Jag vill släppa en skiva, en fantastisk skiva. Och så hoppas jag att jag kan få åka runt och göra konserter. Jag tycker ju så mycket om att stå på scen.” Så säger K-Borg, som jag tror jag skall börja kalla honom, i en intervju i DN. Jag tror att Kongo-Brazzaville får se sin första snöstorm i augusti innan den maltesiska smilfinken släpper något som ens närmar sig ordet fantastiskt. Det krävs mer än en tjutande tenor, ett stelopererat permaflin och en massa pekande in i kameran på varenda tonartshöjning, trumfill och slutton för att lämna något avtryck. Framförallt krävs det mer än en handfull färdigproducerade och formatskrivna dussinlåtar. Vågar man dessutom gissa att det kommer att inkluderas någon 80-talscover och kanske en duett med en tidigare Idoldeltagare? Vad sägs om “Broken Wings” av Mr Mister respektive Sibel Parsnip, eller vad hon nu heter?
Troligt är nog att vi, när kalendern hojtar 2010, frågar vår bänkkamrat i arbetsförmedlingens reception: ”vad hände med den där skruvade cyprioten från Arvidsjaur som var med i den där talangjakten i någon kanal för ett par år sedan? Han som lät som en korsning av Py Bäckman och John Farnham?” Till vilket vår bänkkamrat kommer att replikera: “vem, han Kenneth Boyd? Jag tyckte jag såg honom sjunga julsånger tillsammans med en skolkör i Bertnäs församlingshem i julas.”
Eller som Sydsvenskans Maria G Franke uttryckte det: “Han är för bra, på ett helt ospännande sätt.” Något som för övrigt, i mitt tycke, kan sägas om i stort sett varenda Idolvinnare sedan tävlingens instiftande i svensk television.
Årets Idol har visat med all önskvärd tydlighet att talangjakternas tidevarv börjar nå sitt slut. Den enda av årets deltagare som har lyckats frammana någon som helst sorts reaktion hos mig och mina vänner är Johan Palm, och knappast av några goda anledningar. (Fast den fjuniga lilla mistluren har vi väl redan lagt till handlingarna?)
Tack och hej då, Idol. Det var kul. Första säsongen. I USA. Now sod off and make me a cup of tea.
Mats Ömalm