Ni som surfar in här med jämna eller ojämna mellanrum lägger förstås märke till att jag inte skriver så värst ofta. Det beror förstås på många olika orsaker, men den främsta är faktiskt att jag inte riktigt får tiden att räcka till. Det är inte så att jag bara slappar järnet, liksom. Nej, mista, jag har ju faktiskt ett heltidsjobb. Till skillnad från Pirate Bay-männen, verkar det.
Det är en intressant skara män, det där. Gottfrid Svartholm Warg, till exempel. Han har bland annat stått som ägare till en sajt som sålt drogen GBL. Han är också innehavare till sajten pedofil.se. “Vi hyllar det fria ordet”, har Svartholm sagt. Men ärligt talat, vad är det för en jävla människa? Han må se sig själv som en frihetskämpe. Själv tycker jag att han framstår som en rätt skrupellös skummis. Jag säger inte att han är det, men han verkar onekligen ha en ganska flexibel syn på saker och ting.
En annan i gänget står tydligen som domäninnehavare för en sajt som säljer falska körkort. Den medåtalade Carl Lundströms förflutna är ju ganska välkänt, med diverse kopplingar till högerextrema organisationer och en massa annat blaha blaha i ryggsäcken. Det finns en ganska intressant artikel om honom i 2008:s första nummer av tidningen Filter – och nu även på nätet.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det här. Personligen tror jag inte, och hoppas inte heller, att kvartetten fälls för det de står åtalade för. Samtidigt tycker jag att det är bra att veta vilka som står bakom Pirate Bay och vad de står för. I mångt och mycket tycker jag att de framstår som sina egna farligaste motståndare – de har alldeles för mycket smutsig byk för att på allvar ses som de frihetsälskare och kulturbefriare som de vill framstå som. Istället förs tankarna till ord som rättshaverister, skattesmitare och osympatiskt.
TPB-sympatisörerna ruschar i horder till gängets försvar, vilket är förståeligt. Om man delar piraternas ståndpunkter så ter det sig självklart. Men har man varit medvetna om grundarnas “kringutrustning”? Själv skulle jag tänka till både en och två gånger innan jag använde The Pirate Bay för mina fildelningsändamål. Men det är ju jag det.
Mats Ömalm
Kanske var det det lilla stynget i hjärtat när jag fick höra om medlemmen Charlie Coopers plötsliga dödsfall, 31 år gammal, som gjorde att jag kollade in Telefon Tel Avivs nya album. Måhända spelade jämförelserna med favoriterna M83 in. Det var i vilket fall som helst inte duons tidigare alster som väckte mitt köpintresse. Tvärtom tyckte och tycker jag att såväl “Fahrenheit Fair Enough” från 2001 och den nu fem år gamla uppföljaren “Map of What Is Effortless” var ganska intetsägande och trista. Meriterna som remixare åt bl.a. Nine Inch Nails är inte heller mycket att hänga i min julgran.
