Fan, det är så att man skäms. Här hade jag tänkt att pilla ihop en spellista med förra årets finaste låtar, en lista som var tänkt att spegla min eklektiska, frisinnade och hipstersäkrade musiksmak. Och så blir det så här.
15 låtar. Massvis med gitarrister. Samtliga vita. Nästan* inte en enda kvinna. På något sätt känns det symptomatiskt att 2010 blev året då Sverigedemokraterna kom in i riksdagen.
Men vad kan jag göra? Tjusigare än så här blev det ju inte.
Teenage Fanclub ”Baby Lee”
Fannies har fortfarande inte tagit sig förbi ”September Gurls”. Inte jag heller.
Weekend ”End Times”
Alla Mary Chain- och Gang of Four-fans, säg “whoo-oh”…
Surfer Blood “Floating Vibes”
…och fortsätt om du gillar Yo La Tengo. Fasen, det här kan vara årets album…
Superchunk ”Digging For Something”
…men jag är inte säker. Mac & co. ligger också bra till…
The Radio Dept ”Domestic Scene”
…eller så går titeln till Lundapaugarna.
Wolf People “Silbury Sands”
Inte för att liket efter Cream behövde återupplivas, men zombies var ju helrätt 2010.
Midlake ”Acts Of Man”
Sällsamt vackert. Och ystert dystert.
Les Savy Fav ”Let’s Get Out Of Here”
Själv stannade jag uppenbarligen i växten runt 1995…
Ariel Pink’s Haunted Graffiti ”Bright Lit Blue Skies”
…men regredierade åtminstone inte till 1969 likt Ariel Rosenberg.
The Gaslight Anthem ”The Queen Of Lower Chelsea”
Springsteen-fetischen tycks ha släppt lite…
Title Tracks ”Every Little Bit Hurts”
…så kanske får man hoppas på en Costello-revival inför 2011?
Field Music ”Them That Do Nothing”
Eller varför inte plocka fram ”Here Come The Warm Jets” igen…
Frightened Rabbit ”Living In Colour”
…för av allt att döma gick den estetiken igen både här och där.
The Posies ”The Glitter Prize”
Efterlängtad comeback som kanske inte levererade fullt ut.
James Blake ”CMYK”
Ty människan kan inte leva på enbart gitarrplink.
Over and out.
Mats Ömalm
(* Laura i Superchunk och Kay Hanley som gästar Posies-låten är enda undantagen.)